Det här med att titta på anime går lite i vågor för mig. Det kan gå månader i sträck utan att jag ser ett enda avsnitt, men när jag väl har kommit in i en sån där anime-period igen så finns det ingen återvändo. Bara för att ta som exempel följer jag just nu åtta stycken animes som fortfarande håller på att sändas samt fem andra lite äldre serier. 13 serier totalt alltså, vet inte riktigt hur jag tänkte där. Sen måste jag bara påpeka hur frustrerande det är att börja följa en anime innan alla avsnitten har kommit ut. Det kommer ut ett nytt avsnitt i veckan och dessa avsnitt är ca 20 minuter långa, så det blir himla lång väntan för så lite. Men samtidigt är det kul att ha något att se fram emot.  (*´・ｖ・)

 

Så, vad jag skulle komma till egentligen är den anime som jag för tillfället är helt besatt utav; Kamisama Hajimemashita. De första avsnitten var väl inte sådär super direkt, men efter tre-fyra avsnitt var jag fast. Inte endast är handligen bra, utan den är också fint tecknad vilket är A och O i mina ögon. Om jag inte gillar hur en anime är tecknad klarar jag knappt av att ta mig igenom ett enda avsnitt, men som tur är håller den här animen måttet med råge.

 

För att förklara handlingen kortfattat handlar den om Nanami som blir vräkt från sin lägenhet på grund av sin pappas stora skulder. Hennes pappa rymmer och lämnar Nanami utan någonstans att bo. Men så möter Nanami en man, Mikage, som ger henne sitt hus efter att Nanami berättat vad som hänt. När hon väl hittat till "huset" visar det sig vara ett slitet tempel. Vid templet möter Nanami genast Tomoe, Mikages "familiar" eller tjänande ande, som är på väg att döda henne eftersom han tror att hon är Mikage som inte har återvänt till templet på 20 år. Det visar sig att Mikage tidigare varit templets gud och eftersom Nanami är den nya ägaren av templet är hon tvungen att ta över rollen som gud.

 

Handlingen låter rätt skum, jag vet. Men tro mig, den är riktigt bra! Här nedan är en kort video som visades som preview innan animen började sändas som kanske kan ge en lite tydligare bild (eller inte) av vad den handlar om:

 

 

Så, det var handlingen det, men det som gör den här animen så bra (och beroendeframkallande) i mina ögon är helt klart karaktärerna. Huvudpersonen i animen är Nanami som jag faktiskt inte finner irriterande som i så många andra fall när det kommer till kvinnliga huvudpersoner i anime av den här typen (romantisk komedi skulle jag nog klassa det som). Istället är hon både en rätt underhållande samt intressant karaktär.

 

Den karaktär jag fastnat mest för dock är helt klart Tomoe, rävdemonen med det vita håret. Han är perfekt helt enkelt och det känns fullständigt omöjligt att någonsin få nog av honom. (ﾉ￣д￣)ﾉ Du vet som då en karaktär är sådär härligt mystisk och man bara vill veta mer om dem? Precis så är det med Tomoe. Han är så elak och irriterande men samtidigt finns det något gott i honom och allt eftersom serien fortsätter blir jag allt mer fäst vid honom. Åh jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det börjar kännas som att jag blivit en aning för besatt utav en påhittad karaktär... Se här nedan bara, jag satte ihop den här i Photoshop mest bara för att jag ville visa hur felfri han är. (´；д；`)

 

Oj, nu har jag nog skrivit betydligt mer än tillräckligt om det här... Så för att sammanfatta det hela: Jag är på tok för besatt av en tecknad karaktär vid namn Tomoe och jag vet inte riktigt hur hälsosamt det är att vara så pass fäst vid någon som inte ens finns. Trots det kommer det nog dröja ett bra tag innan jag kommer över honom. ｡：ﾟ(｡ﾉω＼｡)ﾟ･｡

 

Så, det var nog allt för idag. Godnatt!!!